Krönika av advokat Andréa von Sivers och advokat Anna Ekvall i Dagens Juridik, publicerad 2020-12-30
Vilket år det har varit! Vad som skulle bli ett barnår där vi skulle mötas kring
barnkonventionen som lag från den 1 januari blev istället ett år där vi kom att behöva hålla avstånd till varandra.
Under det gångna året har vi kunnat läsa om och se på TV hur många barn far illa i sina hem i det fördolda som en följd av den ”hemmaisolering” pandemin fört med sig. Barn som själva är utsatta för olika former av våld eller bevittnar våld mot en närstående i hemmet och på så sätt drabbas.
Omkring 210 000 barn i Sverige lever i våldsamma hem. Under nästkommande år bör vi rimligtvis kunna förvänta oss en ökad grad av anmälningar där barn är involverade i takt med att fler barn återgår till sina normala rutiner.
Det kommer att ställa krav på såväl barnombud som domstol, polis och socialtjänsten.
Som en strimma av hopp under det annars så mörka 2020 har det av författarna kunnat skönjas en ökad vilja bland föräldrar att komma överens om sina barn i vårdnads-, boende- och umgängesmål. En förklaring till denna ökning skulle kunna vara att domstolarna till följd av pandemin inte kan avsluta processerna inom en överskådlig framtid och att man som förälder därför känner att man helt enkelt inte kan låta saken bero.
Att barn far illa av långdragna processer och konflikter är inget undantag under en pandemi. Oavsett så förefaller överenskommelser mellan föräldrar på ett generellt plan vara barnens bästa varför den uppkomna situationen i dessa fall får anses gynna barnen.
Andra förstärkningar av barnrätten har under året handlat om lagstiftningen mot barnäktenskap och den hedersrelaterade brottsligheten. Bl.a. med anledning av ”Lilla Hjärtats” tragiska bortgång har man tagit fram nya lagar på LVU-området som träder ikraft i mars 2021. Däribland särskilda lämplighetskrav på offentliga biträden men även barnets bästa när det kommer till vårdens upphörande.
Den s.k. Barnkonventionsutredningen lämnade i november över sitt betänkande till regeringen om barnkonventionens överensstämmelse med svensk lag och praxis.
Barnkonventionsutredningen pekar på flera saker som behöver ses över såsom tillämpningen av barnets bästa och barns rätt att komma till tals i praktiken. Att små barn inte alltid blir lyssnade på och inte alltid får säga vad de tycker, att förfaranden där barn är huvudpersonerna inte alltid är barnanpassade och att barn kan behandlas olika utifrån var i landet de bor, är några av de saker som utredningen tar upp.
Aktörer som arbetar med barnrätt samarbetar enligt Barnkonventionsutredningen inte alltid med varandra och många som arbetar med barn tycker att det är svårt att veta hur man ska ta reda på vad som är bäst för ett barn
enligt barnkonventionen. Alltså även om barnrättsfrågorna i viss mån har fått stå tillbaka för pandemin i praktiken har de fått ett desto större genomslag i media och i barnrättsliga debatten. Det genomslaget måste vi förvalta inför nästa år. Då måste vi alla stå rustade för barnen.
Ring in det nya och låt 2021 bli det största barnåret hittills!
