Intervju med advokat Maarit Eriksson mfl i tidskriften Advokaten, nr 3 2020 årgång 86
Rättshjälp och rättsskydd är vardag för de flesta familjerättsadvokater. Advokaterna Therese Ström och Maarit Eriksson möter klienter som ibland har svårt att hävda sin rätt därför att de saknar egna besparingar och faller utanför både systemet med rättshjälp och rättsskyddet.
Advokat Therese Ström insåg tidigt i sin karriär, som biträdande jurist på en familjerättsbyrå, att alla inte har lika möjligheter att få sin sak rättsligt prövad. Hon mötte där människor som bad om att få delbetala den obligatoriska rådgivningsavgiften, då 1 800 kronor.
– Då förstod jag att det finns ett stort mått av rättsosäkerhet och bristande förutsättningar för jämlika villkor. Den som har råd och kan betala har alla möjligheter att få sin sak prövad, den som inte har egna pengar är hänvisad till rättshjälp eller rättsskydd för att ha råd att processa, och för att få nyttja detta måste vissa krav vara uppfyllda som skapar en del problem. För att få rättshjälp får du inte tjäna mer än 260 000 kr per år. Även rättsskyddet har begränsningar i form av exempelvis tidskrav och karens. Nu, ungefär 20 år senare, är verkligheten fortfarande densamma, säger Therese Ström.
– Jag har klienter som avbetalar 250 kronor i månaden på sin rättshjälpsavgift. Det ger perspektiv, konstaterar Therese Ström.
Avgift drabbar hårt
Therese Ström inleder varje klientkontakt med att undersöka om det finns möjlighet att använda rättsskydd eller rättshjälp. Och kunskapen om hur systemet fungerar varierar bland klienterna.
– Rättsskyddet är de flesta medvetna om. Sedan har de kanske lite svårt att förstå när och hur det kan användas. Många tror att det kan användas för förvaltningsmål, berättar Therese Ström, som ofta får frågor om exempelvis sjukpenning och bostadsbidrag.
Advokat Maarit Eriksson upplever att de allra flesta klienter har åtminstone något slags begrepp om rättsskydd och rättshjälp. Som advokat lägger hon stor vikt vid att förklara och gå igenom vad som gäller, inte bara vid det första besöket.
– Det är viktigt för både advokaten och klienten att klienten har förstått vad det handlar om rent kostnadsmässigt. I vårdnadsmålen, som kan pågå upp till två år, finns det anledning att återkomma till reglerna och kostnaderna under processens gång och hela tiden ha löpande dialog med klienten om kostnaderna, säger Maarit Eriksson, och tillägger att byrån försöker underlätta för de klienter som behöver det genom att erbjuda avbetalningsplaner.
Precis som Therese Ström anser Maarit Eriksson att dagens inkomsttak i rättshjälpslagen är alltför lågt. Dessutom blir kostnaderna för egenavgiften snabbt hög.
– Den som nuddar gränsen till den högsta godtagbara inkomsten har hela 40 procent som självrisk. Det är en relativt sårbar grupp, rent inkomstmässigt, och de får svårigheter, konstaterar Maarit Eriksson.
Det kan dessutom vara svårt att få rättshjälpens maximalt 100 timmar att räcka till, konstaterar advokaterna, särskilt om ett mål får prövningstillstånd i hovrätten.
Undantag förvånar
Även rättsskyddet har en tidsgräns.
– Om målet har blivit väldigt omfattande så kan det vara så att rättsskyddet inte räcker till nästa instans. Det är inte ovanligt och naturligtvis en brist, konstaterar Maarit Eriksson.
Till skillnad från rättshjälpen, där domstolen kan besluta om ytterligare timmar, kan rättsskyddet inte heller utökas. Samtidigt är rättsskyddet i vissa fall mer förmånligt för klienterna rent ekonomiskt än rättshjälpen, konstaterar advokaterna. Rättsskyddsförsäkringarnas självrisk är nämligen 20 procent av kostnaderna oavsett inkomst. Till detta kommer ibland mellanskillnaden mellan den taxa som försäkringsbolagen tillämpar och advokatbyråns taxa, vilket påverkar den sammanlagda självrisken.
Det förekommer att såväl domstolarna som försäkringsbolagen prutar på advokatens räkning, inte minst om de anser att advokaten lagt för mycket tid på sociala kontakter. Försäkringsbolagen är också tydliga med att de inte betalar för kostnader som uppkommit innan rättsskydd beviljats, vilket ibland kan ställa till det när ett beslut drar ut på tiden.
En annan faktor som förvånar många av dem som söker hjälp hos Therese Ström och Maarit Eriksson är att rättsskyddet har många undantag. Precis som med rättshjälpen omfattas inte förvaltningsrättsliga ärenden, men inte heller tvister kopplade till en skilsmässa eller separation ger rätt till rättsskydd. I tvister om vårdnad, boende eller umgänge finns en karenstid efter separationen, som regel ett eller två år.
– Det är inte helt ovanligt att parterna kanske i anslutning till separationen skulle behöva få vårdnads- eller umgängesfrågan prövad. Där har vi problem, fastslår Maarit Eriksson, som fortsätter:
– Jag tror att de allra flesta advokater som sysslar med detta anser att det är bättre att lösa samtliga frågor precis när de uppstår och är aktuella, i stället för att det går flera år, och saker ofta har blivit väldigt mycket mer komplicerade.
För att få utnyttja rättsskyddet måste klienten ha haft en sammanhängande försäkring under en viss tid.
– Har klienten haft avbrott i försäkringen så säger försäkringsbolagen nej. De avbrotten kan vara väldigt korta, ibland bara att en räkning betalats en eller två dagar för sent, säger Maarit Eriksson.
Faller mellan stolar
Resultatet av dagens system, med en rättshjälp som bara träffar dem med allra lägst inkomster och ett rättsskydd med många undantag, blir emellanåt att personer som sökt upp en advokat måste inse att de inte har de ekonomiska möjligheterna att driva en tvist. Klienter med ganska låga inkomster faller helt enkelt mellan stolarna, konstaterar Maarit Eriksson.
Att tvingas möta en tvist utan ett juridiskt ombud kan få förödande konsekvenser exempelvis för en förälder som riskerar att förlora vårdnaden om sina barn, påpekar Therese Ström.
– Rätten är densamma för fattig som för rik. Är det någon som stämmer dig för att ta vårdnaden ifrån dig, kan du inte säga nej tack. Det enda du kan göra är att medge det.
De personer som faller mellan stolar och varken kan använda rättsskydd eller rättshjälp för att anlita en advokat riskerar också att hamna i händerna hos mindre skickliga rådgivare som kanske inte ens är jurister.
– Det finns en hel del kanske mindre seriösa bolag som ger felaktig eller dålig rådgivning, både digitalt och fysiskt. Det skapar en del frustration, när klienter har gått med på dåliga uppgörelser, för att de inte har förstått rättsläget och har valt ett ombud som saknar juridisk kompetens, säger Therese Ström.
Tar från de rika
Therese Ström har på sin advokatbyrå tagit ett eget grepp för att i möjligaste mån jämna ut de orättvisor hon upplever när det gäller tillgången till rättsmedel. Byrån tillämpar sedan 2011 en differentierad arvodestaxa, där klienter får betala olika taxor beroende på inkomst. För klienter som tjänar under 350 000 kronor om året gäller rättshjälpstaxan även om klienten betalar själv. Ju högre inkomst, desto högre blir sedan arvodet, ända upp till 3 700 kronor i timmen för klienter som tjänar över en miljon kronor om året.
– Anledningen är att det annars är omöjligt för människor som har medellön, alltså upp emot 400 000, att få kvalificerad juridisk hjälp i berättigade juridiska frågor. Man har inte råd, förklarar Therese Ström.
De olika taxorna framgår tydligt av byråns allmänna villkor, och accepteras av de flesta klienter, berättar Therese Ström. Hon samarbetar också med några organisationer, däribland Makalösa föräldrar, och erbjuder gratis rådgivning för medlemmarna.
– Blir det inget ärende så har de i alla fall fått en bra rådgivning och det är en bra medlemsförmån, och blir det ärende så tjänar jag pengar i slutänden ändå, och då hjälper jag dem att söka rättshjälp och rättsskydd, förklarar Therese Ström.
Den viktigaste förändringen enligt Therese Ström:
- Höj inkomsttaket i rättshjälpen. ”När taket sattes var 260 000 ingen dålig inkomst. Jag tror att motsvarande i dag skulle behöva ligga runt 350 000–400 000 kronor åtminstone.”
De viktigaste förändringarna enligt Maarit Eriksson:
- Se över inkomstgränsen för rättshjälpen och gör det möjligt för en större grupp klienter att få allmän rättshjälp.
- Se över nivåerna för självrisken i rättshjälpen. ”30–40 procent är väldigt mycket för en grupp som inte har så väldigt god ekonomi.”
- Överväg att ta bort undantaget för separation/skilsmässa i rättsskyddet, om frågor om vårdnad, boende eller umgänge inkluderas i samma mål.
Ulrika Öster
